OCCO, Malmö

Gick in på Nöjesguiden för att läsa recensionen om OCCO såhär har dem skrivit och jag kan bara instämma. "För malmöiter är arabisk mat inte direkt främmande. Bor du i Sveriges falafeltätaste stad är hummus lika vanligt som kokt potatis på middagsborden. Men det har länge saknats en riktigt bra arabisk restaurang.

Visst, Meze de Falafel nr 1 har försökt fylla hålet genom att erbjuda en okej buffé, men det var inte förrän Restaurang Occo öppnade som Malmö fick en libanesisk restaurang som verkligen är värd en omväg. Att de har ambitionen att bli stadens bästa arabiska ställe råder det inga tvivel om.
Occo skyltar stolt med gyllene dörrar och snirkliga fönstergaller – och väl inne i lokalen forsätter det orientaliska temat med sandfärgade väggar och gulddetaljer (missa inte toaletterna, de är nästan värda ett besök i sig). 

Occo har gjort det lätt för en gäst som inte känner till det libanesiska köket att beställa. Menyn består av tre sorters meze: vegetarisk, vanlig eller grillmeze. Vi siktar in oss på en vanlig och en vegetarisk meze. Snart börjar de små rätterna dukas upp på bordet som inte är stort nog för alla de 15 faten. Det blir härligt trångt runt våra tallrikar och det är svårt att bestämma vad vi ska ta först. Men man behöver inte oroa sig, för det går inte att ta fel. Allt från den syrliga tabboulehn (persiljesallad med tomat, lök, bulgur och citron) till sambosek (nötfärsfyllda piroger) och den fylliga mhamaran (stark paprikarelish med valnötter och granatäpplesirap) smakar precis så där perfekt som vi förväntar oss. Och för att inte tala om hummusen, den är så len att den skulle gå att använda som hudkräm.
Med så mycket mat hamnar desserten katayef riz bel halib (vaniljrisfyllda knyten med glass och kanel) lite i skymundan. Inte för att den smakar dåligt, tvärtom, utan för att det är svårt att njuta fullt ut när magen är fylld av så god meze." 

 Jag känner att har man tryckt i sig en femton rätter är det svårt att ge plats till mer, men deras chokladfondant var perfekt med god vanilglass och jordgubbar. Lätt värt att tvinga i sig hur mätt man än är. Sist skippa vi efterrätten och beställde in en till Moojito istället.